Bra input om bemötande och goda möten

Hej på Dig!
Tänk, nu blev det en sådan där två veckors paus och tystnad här på bloggen igen. Rent allmänt kan man väl säga att jag efter jul och nyår har varit lite låg på skrivenergi. Inga bilder har det blivit heller då jag knappt hållit i kameran sedan förra inlägget. På mina lediga dagar här hemma har det mest varit grå vardag och inget som gett mig skrivlust. Men jobbet då, skriv om det tänker du. Visst, på jobbet och inom verksamheten för ensamkommande flyktingbarn händer det saker som både är upplyftande och positivt men också det som är negativt och tungt, men det är ju ingenting jag kan dela med mig av här då jag jobbar under sekretess. Men jag kan säga att jag börjar jag på nytt schema i februari och får nya arbetskollegor i arbetsgruppen under våren. Vi blir något färre i arbetsteamet, men efter en lite turbulent period av omorganisering känner jag ändå ro och frid över det nya som väntar och inför framtiden. Det är skönt att känna att mina fötter står stadigt på klippan, trots att det blåser starka vindar runt omkring mig ibland. 

Eftersom jag jobbade dygn mellan måndag och tisdag så har jag haft ledigt idag. Jag tog mig en lång sovmorgon och vaknade inte förrän närmare halv tio i morse. Det är skönt att Isak klarar sina morgonbestyr alldeles galant själv och att han tar sig iväg till skolan i tid. Efter att jag fått mitt morgonkaffe och läst tidningen ringde mamma och tipsade mig om att jag bara måste ta mig tiden och lyssna på Stina Wollters program Söndagarna med Stina och avsnittet "Stina och Emmanuel om möten och människor". Bra idé tänkte jag och tog på mig träningskläder för att gå en förmiddagspromenad. Jag tror du vet vid det här laget att jag gillar kombon promenader och att ha en podcast i öronen som sällskap. När jag gick iväg på min runda runt Höglandssjön satte jag igång det där avsnittet och lyssnade på samtalet mellan Stina Wollter och hennes gäst läkaren, kirurgen och fembarnspappan Emmanuel Ezra. Men så fantastiskt bra program det här var! Det handlade om bemötande, om goda möten och att vi inte är så oberoende av varandra som vi ofta inbillar oss. Det var en och halv timmes bra lyssning om vikten av att stanna upp och vara närvarande i möten med andra människor, särskilt om de man möter befinner sig i utsatta situationer. Gott bemötande kan bli livsavgörande i människors liv. För min del har jag ett antal sådana där tillfällen som betytt mycket för mig och som sedan påverkat vilka livsval jag gjort. Under den där promenaden fick jag en hel del input till mitt jobb som socialpedagog för ensamkommande flyktingbarn och faktiskt också bekräftelse på det jag redan tänker och praktiserar. Jag skulle tipsa precis a l l a som arbetar med mänskliga möten att lyssna på programmet med Stina Wollter och Emmanuel Ezra. Du hittar det HÄR