Hemmasöndag, konsert och kontraster

upload.jpg

Jag har en lugn och skön söndag härhemma. Det är riktigt kallt ute idag men här inne hos mig är det varmt i hjärtat. Jag är alldeles varm inombords av gårdagskvällen och av den konsert som vi i bandet Övik Soul Association hade på Brux i Örnsköldsvik. Det var som alltid roligt, svängigt och energifyllt på scenen och dansgolvet. Jag känner mig därför lite lagom mör i fötter och kropp idag efter allt sjungande och dansande på höga klackar. Övik Soul Association har en trogen publik som stadigt brukar komma till våra konserter och som ger oss så mycket fin uppskattning, värme och kärlek när vi spelar. Tack tack tack alla fina människor för det. 💖 (Har tyvärr inga bilder att visa ifrån igår.)

Jag har nyss kommit hem ifrån en skön promenadrunda runt Höglandsjön tillsammans med Catrine. Det var bra att hon ringde och drog med mig ut i friska luften för annars hade jag nog segat på inne bara. Det var så otroligt fint ute. Förmiddagssolen sken lågt på himlen och isen låg blankfrusen på sjön. Vi hörde det där härliga ljudet av knastrande skridskoskär på isen, när skridskoåkare skrinnade runt. Det där ljuset är som ljuv musik för öronen. 

Under några veckors tid har jag gått i ovisshet och väntat, hoppats och bett över ett viktigt besked och i fredags kom det så äntligen. Ett besked vars utgång påverkar en hel del. Det blev som jag hade önskat och hoppats på och det gjorde mig så otroligt glad och tacksam. Det är i kontrasterna som livet händer. När de olika färgtonerna möts i livsbilden. I övergången mellan mörker och ljus, kyla och värme, sorg och glädje, hopp och förtvivlan, ovisshet och trygghet. Det är kontrasterna som ger livet innehåll och spänning. Eller vad säger du? 💖

 

upload.jpg