Frostig morgon

Ett bra sätt för mig att starta en dag är att gå en promenad. Det är frostigt och vackert ute på morgnarna nu när kylan biter till. Träden och löven sprakar så fint av guldiga färger och allt är bara så friskt. Jag hade ledig dag i torsdags och gick iväg tidigt på morgonen för att fånga solljuset. 

Jag tog min vanliga runda runt Höglandssjön. Jag har ju förmånen att bo precis intill. Det var klart i luften, solen lyste och jag hade tagit kameran med mig. Tog lite bilder på frost, löv och på vattnet som var alldeles spegelblankt nere vid bryggan. Inte en krusning syntes på sjön. 

Det hade blivit ett tunt islager på vissa skuggiga platser.

Att vara ute och gå är ofta rena självterapin för mig och jag har märkt att jag har lättare att bryta tankemönster med en promenad än om jag sitter inne på en stol. 

Jag har lite saker att fundera på. Tankar i huvudet som flyger hit och dit, vägval som jag MÅSTE fundera på för att sedan kunna ta beslut om vad jag ska välja.

Det handlar också om acceptans. Och mod. Vi säger ju ibland att allt går att förändra, bara man ger sig den på det. Om man bara vill. Men sanningen är den att det finns sådant jag bara får ge upp och överlämna till Gud. Inse att jag inte ensam kan förändra precis allt. Inte att jag ger upp i missmod och bitterhet, utan snarare att jag tar ett djupt andetag och accepterar. Det är som det är och jag släpper taget och låter Gud ta hand om resten.

Att acceptera att jag inte kan förändra andra människor eller vissa omständigheter är svårt. Men att komma till punkten att inse att det faktiskt inte ens är värt att ge sig in i varje kamp kan också skänka frid. Ett lugn. Sinnesro. Utifrån det får man ta ny färdriktning. På min runda runt sjön kom jag fram till att jag just nu behöver acceptera och släppa taget om det jag inte kan förändra och ta ansvar för mig själv och mina vägval. Jag landade som så många gånger förr i sinnesrobönen. 

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden." 

Sinnesro, vilken livsvisdom. Vilken skillnad den insikten gör. 

Solen och frosten  - det blir som en vacker tavla. När solljuset bryter igenom ser man mönstret och sprickorna i frostflingorna. Det ligger en livsvisdom i det också. 

Ha nu en fin lördag. Tack att du kikade in här idag.

Kram  ❤